Pygmalioneffekten

8 januari 2020

I den grekiska mytologin finns en berättelse om skulptören Pygmalion som fattar sådant tycke för sin staty att statyn kommer till liv. Detta har gett namn åt ett fenomen som kallas pygmalioneffekten. Detta fenomen handlar om att positiva förväntningar på en persons kompetens och utveckling ofta leder till positiva resultat. Alla som läst pedagogik känner också till denna effekt som den s.k. Rosenthaleffekten efter en klassisk studie av Rosenthal och Jacobson, 1968. I studien genomfördes ett begåvningstest av elever i 18 amerikanska grundskoleklasser. Efter testet informerades lärarna om vilka 20 procent av eleverna som var särskilt lovande. Lärarna fick veta att dessa elever sannolikt skulle förbättra sina studieresultat betydligt mer än sina kamrater. Efter åtta månader testade eleverna igen – och mycket riktigt - de 20 procenten som hade utsetts som särskilt lovande förbättrade sitt resultat mer än övriga 80 procent. Men, dessa 20 procent hade inledningsvis varit helt och hållet slumpmässigt valda. De hade inte haft bättre förutsättningar än andra att få ett gott resultat, utan skillnaden fanns bara i huvudena på lärarna. I och med att lärarna trodde att just dessa utvalda elever skulle utvecklas mer än andra så förväntade de sig bättre resultat av dem. Eleverna kände av förväntningarna och presterade därmed bättre än sina klasskamrater. Pygmalioneffekten handlar om att komma till liv på grund av positiva förväntningar.

 

Vad kan vi lära oss av detta ur ett ledarskapsperspektiv? Forskning har återkommande visat att positiva förväntningar tar sig uttryck i positiva handingar som stegvis internaliseras och blir en del av den du är. För dig som chef innebär det att du ska tydliggöra och förmedla höga (men rimliga) förväntningar. Men framförallt blir din uppgift att ta bort de hinder för utveckling och prestation som finns på arbetsplatsen. För inget är så frustrerande för den som vill prestera att sitta fast i strukturer och system som inte stöder utveckling. Om du verkligen vill vara till nytta så ställ några ärliga frågor till dig själv:

 

·       Vad har jag gjort idag som är i linje med syftet med mitt arbete?

·       Vad har utvecklats idag?

·       Var har hållit tillbaka utveckling?

·       Vad kan jag göra för att stötta utveckling?

Bilden visar Pygmalion framför sin staty, på en målning av Jean-Baptiste Regnault (1786), Musée National du Château et des Trianons.

TAGGAR

Ledarskap i akademin - Why do I need Leadership training

29 juli 2019

Under flera år har jag ansvarat för ett internationellt ledarskapsprogram U4 Leadership. Deltagarna är höga chefer från universitet i Gent, Groningen, Göttingen och Uppsala. 
Deltagarna är specialister inom sina fält; teknik, medicin,naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Inledningsvis kanske någon av dem har ställt frågan - varför behöver jag ledarskapsutbildning. Utbildningarna har utvärderats och det är glasklart - ledarskapsutbildningarna är mycket uppskattade och får effekt. 
Om erfarenheterna från dessa ledarskapsprogram skriver jag i bifogad artikel som publicerats i det tyska magasinet Personal in Hochschule und Wissenschaft entwickeln.

Sjuksköterskor trivs på jobbet

19 november 2018

Vi hör ofta larm om sjukvården; brist på sjuksköterskor, missnöje med löner, dålig arbetsmiljö och stress. Nu gör vi tvärtom och tittar vad som fungerar och varför sjuksköterskor trivs och stannar på jobbet. Studien What makes registered nurses remain in work? är publicerad i International Journal of Nursing Studies (Carina Ahlstedt, Carin Eriksson Lindvall, Inger K. Holmström och Åsa Muntlin Athlin, 2018). Carina Ahlstedt, som är doktorand i forskningsprojektet vid Uppsala universitet har följt och intervjuat sjuksköterskor på en akutvårdsavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  Studien visar att det är tre viktiga faktorer som får sjuksköterskor att trivas:

1. Att det finns en vänlig atmosfär där sjuksköterskorna känner gemenskap och stöd från kollegor. Det är viktigt att kunna känna sig bekväm med att fråga och be om hjälp. Läkarnas respekt och förtroende för sjuksköterskorna betyder mycket för motivationen.

2. Att det ges möjlighet att hela tiden utvecklas och lära sig genom att lösa komplexa arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt i det dagliga arbetet. Återkopplingen från arbetet i sig är viktig, det behöver inte alltid vara feedback från en chef.

3. Att vara betrodd, och få arbeta självständigt och tillsammans med andra sjuksköterskor. Kunna ta egna beslut och lösa problem och ha inflytande över arbetet.


Artikel om vad som får oss att trivas på jobbet

1 november 2018

Vad får oss att trivas och prestera på arbetet? Utifrån självbestämmande teori konstateras att alla människa har tre grundläggande psykologiska behov som är viktiga för motivation. Det första är behovet av självbestämmande och autonomi. Den andra är behovet av att känna sig kompetent och kunna fungera effektivt. Det tredje är behovet av relationer och känslan av att tillhöra en gemenskap. Dessa tre grundläggande behov är nyckeln till medarbetarnas tillfredsställelse och organisatoriska framgångar.

I denna artikel som vi nyligen publicerat ser vi vad som får sjuksköterskor att trivas på jobbet. Här identifieras, genom en etnografisk studie, hur viktigt det är att sjuksköterskorna känner sig respekterade av läkare och andra kollegor och att deras kunskap får användas och utvecklas i det dagliga arbetet. En viktig del av det vardagliga arbetet är samtalen i samarbetet - för att stödja varandra och göra framsteg i det dagliga arbetet.

Utveckling genom reflektion

23 oktober 2018

Jag har länge forskat, utbildat och handlett chefer och specialister om det som vi använder större delen av vår vakna tid till – arbetet. Jag har dessutom varit chef länge (ibland en alldeles utmärkt chef och ibland en som misslyckats). Det har hänt att jag önskat mig mer av både arbetet, mina egna chefer och mina kollegor. Genom forskning och den handledning av chefer och specialister som varit del av mitt arbete i många år har jag har insett att jag inte är ensam om detta. Det är lätt att konstatera att arbetet är en källa till såväl utveckling som besvikelse. Vi har alla förhoppningar som inte slår in och vi drabbas alla av saker vi önskar inte skulle ha drabbat oss. Många chefer och specialister lever också med en uppfattning om att de förväntas vara ständigt på gång, snabba i beslut och ständigt drivande för en mer perfekt tillvaro. Många tvivlar också på sin egen förmåga att klara av det. 

Med tiden har jag blivit alltmera övertygad om att det bästa sättet att hantera förväntningar, utveckla sig själv och det egna ledarskapet är genom reflekterande samtal. Istället för att utveckla sitt ledarskap genom populära managementkurser med inslag av fysiska teambildande aktiviteter som att sätta sig i en kajak, klättra på ett berg eller hoppa fallskärm kan det vara en god idé att sätta sig ned och samtala om vardagen och arbetet. Samtalet ger möjlighet till ökad förståelse för det egna arbetet och arbetslivets utmaningar. Här kan filosofin vara till hjälp. Även de som inte är särskilt intresserade av att läsa ursprungstexterna av de stora filosoferna kan finna nytta med att använda sig av deras tankar för den personliga utvecklingen.  Läs min artikel i Modern Psykologi 2018, september, s.50-53 som handlar om just detta.

Senaste inlägg

Arkiv

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

Taggar