Sluta leta fel

3 september 2014

Under senare år har Positive organizational science (POS) växt fram som ett nytt forskningsfält vid flera universitet. Grundidén är egentligen enkel: istället för att fokusera på varför saker går fel ska man undersöka vad som fungerar. Vet man vad som får medarbetarna att nå resultat och samtidigt må bra kan man jobba för att förstärka det.

Inspirationen kommer från psykologin. I början av 2000-talet började ett par psykologer, däribland Martin Seligman, skifta fokus. Istället för att fokusera på problem vill man undersöka vad som gör att människor mår bra, klarar utmaningar och känner sig mer nöjda med tillvaron. Fältet kallas för ”positiv psykologi” och har nu en stor spridning.

Positiv psykologi eller Positive Organizational Science ska inte sammanblandas med den stora floran av förenklade självhjälpsböcker. POS bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns anledning att ha en mer kritisk blick på självhjälpsböcker. Några som diskuterat just den grenen av litteratur är Barbara Ehrenrich i Smile or die (svensk titel:  Gilla läget) och Stephen Briers i Psychobabble (Svensk titel: Psyksnack).  Särskilt den sistnämnda boken är läsvärd eftersom synar den populärpsykologin och självhjälpsindustrin på ett medvetet sätt. Briers förkastar inte allt, utan betonar att det finns metoder som kan vara till god hjälp i vissa livssituationer. Enkla övertygelser får ofta ersätta skäliga bevis, skriver han. Briers har en skeptisk och uppfriskande nykter syn på självhjälpslitteraturen och i boken finns ordentliga källhänvisningar och en diger litteraturlista.

POS är inte till för att släta över problemen, snarare tvärtom. När medarbetare manövreras ut för att de är kritiska så handlar det inte om positiv psykologi utan vanligt gammalt manipulerande och falskhet. Theresa Amabile och Steven Kramer har gjort gedigen forskning kring hur vi med ett POS perspektiv kan få bättre och mer effektiva företag. Boken The Progress Principle, using small wins to ignite joy, engagement, and creativity at work, är definitivt läsvärd.

 Positive organizational science är ett foskningsbaserat perspektiv och handlar inte om att ducka för problem. Istället handlar det om att vända på perspektiven och inte bara ägnat tid åt att definiera vad vi har för problem så att vi inte har tid och ork att ta fram lösningar. Genom att fokusera på det som fungerar och stärka det ska man nå målet – att utveckla engagemang och kanske också kreatiivitet, mod och integritet i organisationen.


Lästips:

Stephen Briers, Psyksnack, 2014, Natur och Kutur.

Martin Seligman, Authentic Happiness, Using the New Positive Psychology to Realize Your Potential for Lasting Fulfillment, 2004, Simon & Schuster Ltd.

Theresa Amabile och Steven Kramer, The Progress Principle, using small wins to ignite joy, engagement, and creativity at work, 2011, Harvard Business Review.

 






Förändring och boktips

19 maj 2014

Att arbeta med förändringsprojekt kan innebära många olika utmaningar. I min doktorsavhandling som jag skrev för snart 20 år sedan betonade jag vikten av att förstå motstånd mot förändringar. Vid den tidpunkten var forskningen i stort sett alltid inriktat på att se det som inte fungerade. Det har vänt och numera finns det också en hel del forskning om vad som fungerar och hur vi kan arbeta med styrkor och drivkrafter i organisationer. Det finns också en hel del starka metoder att använda sig av i det praktiska förändringsarbetet. Jag tänker på lösningsfokuserade metoder, appreciative Inquiry och en del storgruppsmetoder som fokuserar på att lyfta fram och skapa positiva drivkrafter i organisationen. Jag bifogar en pdf där jag och några forskarkollegier fått möjlighet att ge några olika exempel på modern förändringsforskning. I texten hittar du också många förslag på litteratur att läsa och praktiska tips.