Skönlitteraturens roll i ledarutveckling

3 februari 2016

Skönlitteratur kan hjälpa oss att formulera verklighet och visioner på ett sätt som vänder sig till både våra hjärtan och våra hjärnor. Skönlitteraturen skapar bilder som talar till oss och som vi kan komma ihåg. Ibland när jag arbetar med ledarutveckling använder jag därför skönlitteratur för att belysa skeenden på våra arbetsplatser. Det kan vara något från William Shakespeare, August Strindberg eller Jane Austen. Dessa författare talar till oss genom århundranden och kan trots att de beskriver en annan värld ända få oss att diskutera de eviga frågorna; vilka är vi och vart är vi på väg?

Kanske skulle många chefer bli bättre ledare om de läste mer skönlitteratur? Åtminstone finns det en del forskning som visar på att ledare skulle bli bättre på att skapa bilder och förståelse för uppdraget. Ibland när ledare vill förmedla en vision om framtiden, tenderar de att ofta (alltför ofta?) använda ord som "framgång", "förändring" eller "hållbarhet". Det är ganska abstrakta begrepp och inte sällan kritiseras företags visioner vara tråkiga och intetsägande. De abstrakta orden ger ingen klarhet eller känsla för framtiden. Tillsammans med mått och mätetal, statistik och siffror kan ibland beskrivningen av företagets framtid kännas som öken. Detta har också beskrivits i forskningsstudier. I t.ex  en studie av  Nira Liberman (Tel Avivs universitet) och Yaacov Trope (New York University) tydliggörs just detta - att ju längre in i framtiden vi tänker desto mer abstrakt och torftigt  blir vårt tänkande. 

Ledare behöver därför lära sig att kommunicera med hjälp av mer bildbaserade ord. På så sätt kan visioner bli tydligare och mer i enlighet med ordet visions urspungliga betydelse; något vi kan se framför oss.

Vad menas med mer bildbaserade ord? Det är ord som skapar en känsla, ger oss en levande bild, gör det möjligt för oss att föreställa oss det som beskrivs. De beskriver människor och händelser i form av en liten berättelse. Några av de mest inspirerande tal under några av de mest kritiska tidpunkter i historien har användning av bilder gemensamt. Winston Churchills (som var mycket inspirerad av Shakespeare)  ögonblicksbild av en framtid där de allierade styrkorna skulle "kämpa på fälten och på gatorna " är ett exempel.  John F. Kennedys vision om" landa en människa på månen " fick enormt genomslag liksom Martin Luther King Jr: s dröm i vilken" söner till före detta slavar och söner från tidigare slavägare kommer att kunna sitta ner och tala med varandra." I Sverige fungerade Per Albin Hansson berättelse med bildbaserade ord om folkhemmet som en sådan tydlig vision. Och för dem som möblerade folkhemmet – IKEA – fungerar visionen ”att skapa en bättre vardag för de många människorna”.  Bildbaserade ord har också använts för att formulera revolutionära ögonblick i näringslivet, tänk t.ex. på Bill Gates vision om en värld med en "dator på varje skrivbord och i varje hem”.

Andrew M. Carton påtalar i en artikel i Harvard Business Review (2015) att forskning visar att mer än 90% av ledarna kommunicerar visioner utan bildbaserade ord. Istället används abstrakta begrepp och siffror. Carton hävdar att nyttan av konkreta ord som efterliknar verkligheten är särskilt stor när vi försöker beskriva det som ännu inte har hänt – framtiden. Uttryck som ”maximera aktieägarvärde", öka marknadsandelar”, eller "främja överlägsen kundservice" triggar inte igång folk. Konkreta budskap, formulerade med bildbaserade ord, gärna som berättelser är det bästa sättet att delge en vision. Att närma sig det konkreta livet med ord innebär beskrivningar som också förmedlar ljud, dofter, det vi ser och känner.  Det som skönlitteraturen är så bra på att ge oss.