Ledarskap i akademin

12 juni 2014

Ledarskapsfrågor inom akademin har diskuterats livligt under senare tid. I dagens universitet ska två olika principer kring styrning existera parallellt; den kollegiala styrningen och linjestyrningen. Att de externa kraven på universitetens ledare har ökat under senare decennier har konstaterats många gånger. Professor Lars Engwall och  jag skriver om just detta i Stefan TengbladsThe Work of Managers (2012, Oxford University Press), i kapitlet Leaders of Modern Universities: Primi inter Pares or Chief Executive Officers? Samtidigt som vi måste hantera kraven, får vi inte tappa förståelsen för vad ett universitet verkligen är. Här handlar det om insikt om vad akademisk frihet innebär och det som universitetens Magna Charta som undertecknades i Bologna 1988 påtalar:
"Frihet i forskning och utbildning är universitetens grundläggande livsprincip".
Det innebär däremot inte att linjestyrning inte är nödvändig i andra aspekter av universitets verksamhet. Principerna om akademisk frihet omfattar inte myndighetsutövning eller administrationen. Linjestyrning behövs för att delegera ansvar och befogenheter för myndighetsutövande uppgifter och centralt fastlagda mål. Arbetsgruppen för utveckling av kollegiala styrformer på Uppsala unviersitet, med orförande Shirin Ahlbäck Öberg, har sammanställt skriften Kollegialitet i koncentrat med en ambition att visa hur de kollegiala styrformerna kan stärkas. Om du är intresserad av ledarkap i akademin - läs den!